Behöver er arbetsplats en hjärtstartare?
Det finns inget generellt lagkrav i Sverige på att en arbetsplats ska ha en hjärtstartare. Det som styr är AFS 2023:2, som kräver att det finns tillräckligt många personer som kan ge första hjälpen utifrån riskerna i er verksamhet — inte en specifik utrustningslista.
I praktiken landar de flesta arbetsplatser ändå i att skaffa en, av samma skäl som de utbildar personal i HLR: vid hjärtstopp är det de första minuterna som avgör, och chansen att överleva minskar snabbt för varje minut som går utan hjälp. En hjärtstartare kortar den tiden — men bara om den finns där olyckan sker och någon vågar använda den.
Var ska hjärtstartaren sitta?
En hjärtstartare gör ingen nytta inlåst i ett skåp bara chefen har nyckeln till. Placeringen bör vara central och lättillgänglig — en entré, ett fikarum eller en reception snarare än ett kontor längst in i korridoren — och märkt så att den syns för alla som rör sig i lokalen, inte bara för dem som redan vet var den hänger.
Lika viktigt som själva platsen är att hela personalgruppen faktiskt vet var den sitter. En hjärtstartare som bara är känd av den som köpte in den fungerar inte bättre än om den inte fanns.
Vem ansvarar för batteri och elektroder?
En hjärtstartare kräver löpande underhåll: batteriet har en begränsad livslängd och elektroderna ett utgångsdatum, och båda behöver kontrolleras med jämna mellanrum enligt tillverkarens anvisningar. Det är inget som sköter sig självt.
Det bör finnas en utsedd person eller funktion internt med ansvar för att kontrollera indikatorlampan, hålla koll på utgångsdatum och se till att utrustningen är driftklar mellan tillfällena den faktiskt behövs. Vem det blir varierar med hur ni är organiserade — det viktiga är att ansvaret ligger hos någon namngiven, inte att "någon" antas sköta det.
Hur ofta ska personalen träna på den?
Att ha en hjärtstartare och att kunna använda den under press är två olika saker. Svenska HLR-rådets rekommendation är årlig repetition, eftersom den praktiska färdigheten — att sätta på hjärtstartaren, placera elektroderna och följa instruktionerna medan pulsen är på topp — avtar mätbart efter bara några månader. Se även vår artikel om hur länge ett HLR-certifikat gäller.
På en arbetsplats med personalomsättning räcker det sällan med ett engångstillfälle. Nyanställda behöver komma in i samma cykel som resten av gruppen, annars tunnas kunskapen ut i takt med att folk byts ut.
Hjärtstartaren och AFS 2023:2 i samma riskbedömning
AFS 2023:2 kräver inte en hjärtstartare rakt av — men den kräver att arbetsgivaren bedömer hur många som behöver kunna ge första hjälpen utifrån riskerna, arbetsplatsens storlek, skiftarbete och avstånd till akut sjukvård. Hjärtstartare och HLR-kunskap hör ihop med exakt den bedömningen: ju fler som vet var utrustningen finns och hur den används, desto mindre sårbar är verksamheten om något händer utanför ordinarie arbetstid eller på en annan avdelning. Läs mer i vår genomgång av AFS 2023:2.
Från utrustning till kunskap
En hjärtstartare som ingen tränat på är svårare att lita på i en skarp situation, även om den är enkel att använda i teorin. Vuxen-HLR med hjärtstartare är kursen de flesta arbetsplatser börjar med — den tränar aktivt på att sätta på hjärtstartaren, placera elektroderna och agera enligt instruktionerna, inte bara en genomgång av väskan.
Ska hela personalgruppen hållas uppdaterad över tid, oavsett hur ofta ni byter personal, är HLR-abonnemanget byggt för just det: en återkommande cykel så att ni inte själva behöver hålla reda på vem som utbildades när.